Nattens kontemplation utmynnade i ett sökande efter svar på frågan ”vad kan jag ge andra som inte är det jag vill bli av med”?
Detta bygger på en tråd som startade igår som handalde om Arne Sjölundövningen nr 26 som visar hur en grupp skall lösa ett pussel där lösningen ligger i att man GER varandra bitar ur sitt eget pussel. När folk kommer på detta så ger de vad de VILL BLI av med, istället för vad folk BEHÖVER.
Så där sitter jag kl 0430 på morgonen och kommer på att ”Jamen, det är ju PRECIS så JAG gör… ger vad jag vill bli av med eller vad jag HAR att ge”.
Det är en sjuka jag har, kommer jag på där mitt i natten. Som om en del av mig ”vaknat” och kommit på att det kanske är dags att förstå sig på sig själv? Det är klart jag går omkring och vill ge bort det som jag har kommit på, det som jag ”har” som ”andra” borde fatta är bäst för dem. En sjuka som inte bara jag har, utan som är generell och säkert väldigt genomgående i våra liv.
Leken ”vem vet bäst”, blir ”JAG vet BÄST”, när man oreflekterat ”målar” omvärlden i den kulör man bär i sitt liv för tillfället. Det är klart att man vill ge bort det man kan, vet och är bäst på, men är det RÄTT PUSSELBIT för den man ”målar i sin egen kulör”.
Knappast, och säkert väldigt sällsynt är det att man träffar rätt med sin ”målning” av världen med sina egna ”kulörer”.
Om vi nu byter ut ”kulörer” med till exempel ”LÖSNINGAR” på ”PROBLEM”, så kommer man med denna egocentrerade modell att möta världen söka få den att fatta att det är just detta som är lösningen, även om den är totalt felplacerad och inadekvat.
MEN, den passade ju mig, då måste den väl passa dig? Självklart tycker det NEGATIVA EGOT som gör allt för att behålla sin värdighet genom sin fördighet att sprutmåla världen i sin egen kulör.
Det som är en brist hos det NEGATIVA EGOT är att lyssnandet är förtvinat. Att lyssna, verkligen lyssna på den ”andre” och vad denne säger och var den är borde vara en konst vi lär oss tidigt. Lyssnande, verkligt lyssnande är en bristvara i vår värld. Världen har trängt ut lyssnandet mot en propagandaapparat som sprutmålar allt och alla med just det som är MITT budskap.
Att verkligen LYSSNA börjar dock med en själv, hur kan man lära sig att lyssna på andra, innan man lärt sig lyssna på sig själv? Den sång som pågår inom dig själv, den sångens melodi, tonart, kulör och textur är en finstämd inre röst som få av oss kanske ser och lyssnar på. Det NEGATIVA EGOT är expert på att lyssna på vad som INTE sägs, för det negativa egot är ett filter som har nedgraderat världen till en existens som inte förstår sitt eget bästa.
Lyssna med ett enormt filter som världen silas genom, är det negativa egots konstart. Det är klart det blir skevt och konstigt, det vi hör i vårt lyssnande.
Det negativa egot är klart BEROENDE. Beroendet heter BEKRÄFTELSE. Det negativa egot vandrar omkring och söker just detta – bekräftelse. Det är ytterst ensamt och sorgset det negativa egot, och har fått helt klart för sig att det är ensamt och förskjutet, och alltså borde andra fatta att det skall bekräftas. När väl bekräftelsen inte kommer, så gör det negativa egot den ”näst bästa”, nämligen försöker bekräfta sin egen världsbild genom att sprutmåla världen med sina egna kulörer.
Du ser det i reklamen, du ser det i grälen, du ser det i världens konflikter, väpnade sådana, affärsmässiga sådana. Det finns enorma resurser nedlagda i att söka befria världen från negativa egon som går bärsärkargång med sina ”fränder” som blivit ”fiender”.
Du ser det tyvärr i Olympiska spelen där Ryssland sprutmålas med någons negativa egos färger, du ser det i Israel och Jerusalemfrågan som är en härdsmälta av negativa egon som röjer runt med varandra till dess de ”gör upp” i en infekterad konflikt.
Du ser det inom statsapparaten, inom ”Big Pharma” som sprutmålar oss med sina mediciner. Ja, visst har vi färgat vår värld med kulörer uppfunna av dåliga lyssnare so msäker BEKRÄFTELSE på att just DE har rätt.
Jag HÄVDAR detta BESTÄMT, bäst så, så jag nte förnekar MITT NEGATIVA EGO….
TEMET NOSCE …. eller ”KÄNN DIG SJÄLV”
PEACE and TRANSPARENCY
J W Alm
Pingback: Det SJÄLVGODA EGOT – Johnny Alm – ledarutveckling, förändring, coaching