Varje år i augusti vaknar en inre demon som jag kallar ”städdemonen”. Det är en ”destruktiv” demon som härjar i mina bokhyllor, anslagstavlor och i hyllor och skåp. RENSA UT är slagordet, och det sker med besked!

Jag vet inte varifrån den där inre städaren kommer ifrån, kanske en avlagring av min livsström, som min moder satte pli på. Ordning och reda, rent och snyggt skulle det vara. Hur som helst är detta en transformerande del av mitt väsen. Den VET med sig att när jag ”gått i stå”, alltså är mer inne på att lata mig och följa med den ström som satts igång någon gång, då är det dags för städning!

Transformering och att städa ut vad ”obsolet” och ”otidsenligt” är behövs då och då, och som sagt augusti verkar vara den månad som detta händer för mig. Ett kapitel stängs, och ett nytt skall öppnas upp, och däremellan finns ”TRASH THAT SHIT” som den inre demonens anfallsrop är.

Konsekvensen av framfarten är bland annat att min anslagstavla nu är HELT tom, tydligen skall den användas i kommande projekt (som jag har en liten aning om vad det är). Bokhyllorna är städade och gammalt är slängt i sophinken. Förr hade jag en princip i denna städning, som sade att jag skulle frigöra EN HYLLMETER plats.

Om man skall ha in NYTT i sitt liv, måste man göra PLATS för det nya, det är den bakomliggande orsaken till denna princip. I år blev det kanske inte helt en hyllmeter, men ganska nära.

I år finns det nämligen en rad pärmar som vuxit i antal sedan 2012. Då började jag en ”resa” som föranlett mig att ta anteckningar i massor. Det finns i de där pärmarna, numera är de 13 stycken, och inom kort öppnar jag pärm 14!

Till dessa pärmar finns det ca 2 000 A4 sidor i WORD som ligger i min dator, mest dagboksanteckningar, men många opublicerade artiklar. Allt hör till den resan som jag lite mystiskt refererar till. En ”livsresa” som började med ett antal frågor och några böner en mörk kväll. Jag råkade ställa frågor som man kanske allra helst skall undvika, om man vill ha ett lätt liv.

Frågorna var åt hållet ”Vad är min uppgift här?”, ”Vad är detta för ett ställe, och hur FUNGERAR det EGENTLIGEN, här i världen?”

Lite existentiella vibbar på de där frågorna i allra högsta grad.

Bönen jag hade var att ”Bli skuldfri”. Min mening var definitivt i ekonomiska termer, att bli skuldfri.

Nu ”råkade det” vara så att de som lyssnade på min bön, misstolkade den, eller så slog de ihop min bön med mina frågor, kanske framförallt den där om hur det ”egentligen funkar här”.

Så, om man nu tror på reinkarnation, själar och annat konstigt (som jag gör) så kan man kanske inse att jag nu togs på en runda i alltet för att kolla in ”hur det funkar” och samtidigt fick jag chansen att ”städa undan min karma – alltså bli skuldfri”.

Inte smärtfritt, nej ”fy fan”, näsblod, vibbar, slag och elände i kubik och kvadrat är den resan beströdd med. Vad som gömts i snö, kommer upp i tö, vad man inte ser hos sig själv, visas om och om och om igen, ”tills man fattar”. En hård resa, men väl värd det!

Men, NU verkar det som om jag har städat fint i min bokhylla för att kunna sammanfatta både min resa och vad jag lärt mig på den om ”hur det funkar här”.

Så, det är med viss glädje som jag presenterar min livsströms nästa projekt –  KARMA DOSSIER – som blir ett multimediaverk, med konst, böcker, installationer och kanske en hel del annat….

Så, ha korpgluggarna öppna, skalka luckorna, för ”nu bär det iväg”!